Porträtt på katterna

Jag har förstoringar på mina fyra första katter som sitter inramade i vardagsrummet och jag har länge velat kunna utöka raden med de andra katterna som tillkommit. Sen även uppdatera de bilderna som finns. Tid har inte funnits så klart och sedan gäller det att inte bara ha ett bra ljus, utan man måste lyckas fånga det där perfekta ögonblicket också. De senaste två veckorna har varit väldigt bra eftersom det är ljusare. Dagarna är längre. Katterna är ute mer och har man bara kameran i fickan, så kan man fånga en bra bild när man är ute för att rasta Zelma eller ska upp i stora huset för att rasta sig själv… De äldre katterna är lättare att fotografera eftersom de faktiskt kan sitta stilla 🙂

Figaro är 10 år och jag skaffade honom tillsammans med hans bror Felix 2003. Deras mamma var en Exotic, vilket är en korthårig perser. Inga prisbelönta hanar dög åt henne. Hon blev aldrig dräktig, men plötsligt en dag lyckades hon smita och hade ett kärleksmöte med en snygging på byn.

Figaro var en lugn och försiktig kille. Passade som innekatt och vi var som gjorda för varandra. Han var lugn och sällskaplig. Den perfekta matchningen trots att jag inte kunde något om katter.

 

Figaro 2013. Numera en riktig musjägare och han har blivit husses katt.

 

Felix är tyvärr inte med oss längre. Han gick bort redan 2003. Därför finns det inte så många bilder på honom.

 

Hector är också snart 10 år. Hans mamma var en renrasig Norsk skogkatt, som blivit dräktig av misstag. Hector blev korthårig och såg därför ut som en liten råtta när han var kattunge. Jag skaffade honom eftersom jag var övertygad om att Figaro inte skulle vara ensam efter det att vi förlorat hans bror Felix.

Om jag vetat det jag vet idag, så hade jag aldrig skaffat Hector. Han var busig och bråkig. Full rulle hela tiden! Han var jätte söt och charmig, men passade egentligen inte med Figaro eller med mig.

Hector är uppvuxen hos en barnfamilj som hade kennel. Han var van vid både höga ljud, hundar och barn. Han har därför alltid varit väldigt social. Jag fick hämta honom när han var 8 veckor. Inget som jag hade kunskap om då att opponera emot.

 

Hector 2013.

 

Jag gjorde praktik på ett katthem och blev störtförälskad i en ful liten anskrämlig svart kattunge, som var 3,5 månad gammal trots att den var så liten. Ingen trodde egentligen att den skulle överleva, men den gjorde det. Jag skulle inte ha någon katt, så när jag fick veta att kattungen redan var tingad, så var det väldigt bra tyckte jag.

 

Men veckorna gick på praktiken och jag började fundera mer på riktigt om jag inte skulle hjälpa en katt i alla fall. Jag hade ju råd, plats, tid och möjlighet, så varför inte? En blyg liten hona visade sig för mig mer och mer under min tid där och jag blev förtjust.

Hon var en blå sköldpadda runt 5 månader som jag döpte till Greta. Hon var ganska blyg första dygnet, men sedan tog hon hundar och katter med ro. Det var precis som hon alltid bott med mig.

 

Sen visade det sig att den lilla svarta kattungen var en hona och de som tingat henne ville ha en hane, så helt plötsligt var hon ledig och då fanns det inga frågetecken om att jag inte skulle adoptera henne också. Jag döpte henne till Be-Biz för hon var så liten.

Greta och Be-Biz fann varandra på en gång och blev som siamesiska tvillingar. De gjorde allt tillsammans.

 

Greta var redan från början en otrolig jägare. Hon fångade allt och delade med en liten Be-Biz, som inte var alls lika bra på att jaga.

Greta blev påkörd midsommarhelgen 2010. Jag saknar henne fortfarande.

 

Be-Biz var otröstlig efter det att hon miste sin Greta. Hon bara sov och gjorde inget utöver det hon måste för att inte tyna bort. Hon sörjde precis som jag och Jan gjorde. När Be-Biz började komma ur sin depression så försökte hon få kontakt med Hector och Figaro, men de var inte alls intresserade. Hon blev därför en väldigt ensam katt.

Be-Biz 2013. Hon har blivit en otrolig jägare. Precis som Greta. Jag fattar inte hur hon gör! Hon går ut på ängen bakom huset och kommer tillbaka efter några minuter med en sork. Hon är bara grym!

 

Jag och Jan pratade ihop oss och kom fram till att Tigris som fanns på katthemmet skulle kunna passa som en kamrat till Be-Biz. Vi adopterade henne och tjejerna blev genast kompisar.

Tigris 2013.

 

Sen blev vi med Rottie eller snarare så var nog det mer Zelma som blev med katt faktiskt.

 

och Gulli… Här var det jag som blivit störtförälskad och kunde inte släppa iväg henne.

 

och Trulls… Som är precis lika galet charmig som Hector och en rolig katt, men helt fel för oss egentligen…

 

och Nettan… Som är en helt galen tjej. Hon har bara en hastighet och det är jätte fort!

 

och Loppan… Fast det var nog mer Trulls som blev med Loppan…

 

och lilla Iris som är en minikatt och hon räknas nog därför inte helt. Hon smög sig in och gick raka vägen fram till Zelma, som hon aldrig sett, och strök sig mot henne.

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670