Vår älskade huskatt, Ubbe, har idag tassat vidare. Han var väldigt gammal och hade flera åkommor som gjorde att hans tid runnit ut.
Det finns alltid många katter på katthemmet. De flesta är hos oss en tid innan de får komma till ett ny hem, och vi är så glada för dem. Men det finns några katter som blir kvar hos oss längre. De är oftast de skygga och därförinte väljs först, men även gamla katter eller de som medicineras på olika sätt, ibland både och.
Ubbe var en gubbe som blivit kvar hos oss. Han var väldigt skygg när han först kom till oss hösten 2022 efter att ha levt ute som hemlös under många år. Han blev därför inte adopterad. Ubbe tillbringade 306 dagar med att sky oss, han ville inte ha mycket med oss att göra alls, men han trivdes mycket bra med de andra katterna i seniorgruppen.
Men dag 307 vände det. Han tog ett beslut; att vi kanske inte var så hemska trots allt. Och han var inte direkt trevande i denna förvandling som då skedde, utan han lade alla korten på bordet.
Det finns då inget som hejdade Ubbe. Han purrarde högljutt, kramades, pussades, stångades och jagade oss om han inte fick sitt behov mött just då, nu, på en gång, medsamma!
Han sträckte sig efter byxben och höll i, för att vi inte skulle missa honom och klappa honom. En fara för livet ibland, det kan medges, när vi ofta snubblade på honom i hans kärlek för uppmärksamhet. Det var Inte en optimal dag om man inte stått på öronen minst en gång, för att Ubbe ville gosa. Men han var värd det. Att få komma till katthemmet varje dag och möta denna korpulenta herre med glansiga, bärnstensfärgade ögon, var inte helt fel.
Han dunsade ofta omkull mitt på golvet i korridoren, för att ta en tupplur. Han ville inte missa något. Hans behov av uppmärksamhet sträckte sig till alla som besökte butiken. Han kurrade högre än högst när han kom och mötte upp för att bli kelade med. Har man inte fått gosa med Ubbe, så var dagen inte komplett.
Ubbe ville tillhöra de katthemskatterna som arbetar i katthemsbutiken, med att välkomna alla våra kunder. Alla möttes av en högt kurrande Ubbe som mer än gärna ville bli upplyft och få sitta på höften som en bäbis. Vilken förvandling han genomgick!
Då var det många som ville adoptera honom, men vi tyckte att han var så nöjd med sin nya tillvaro att det hade varit grymt att ta ifrån honom detta nya liv som han funnit och älskade. (Sen var det säkert lite, men bara lite, för att vi alla på katthemmet ville ha honom kvar.)
Vi kommer sakna honom mycket och han finns i mångas hjärtan.