Återigen tuffa tider

Än en gång befinner jag mig i en svår sits. Det är sjuk personal och det är nästan tomt i kassan igen. Jag är extremt stressad, pressad och jag får arbeta mer än jag egentligen klarar av.

Jag fick i samma veva som detta ta del av information där jag bokstavligen hamnade i chock. Jag kände mig så sviken av personer som jag ansåg vara i min innersta krets att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Personer jag litade helt och fullt på och som jag delat det mesta med. Det blev lite väl mycket att hantera och jag utlyste en paus på Facebook. Det var otydligt formulerat av mig och många blev oroliga. Både för mig och för katthemmet.

Jag kunde inte bara gå hem och dra täcket över huvudet hur mycket jag än ville och behövde det. Katterna behöver mig hur dåligt jag än mådde. Det var bara att bita ihop och köra på. Inget ovanlig egentligen… Dock klarade jag inte av att möta kunder och svara i telefonen.

Jag har varit för ledsen och chockad för att kunna gråta eller äta. Jag har varit för stressad och upprörd för att kunna sova. Jag behöver tid och en vinstlott.