Upphittad katt

Jag fick ett samtal om att man hittat en katt i Grind som var smutsig och eländig och de visste inte vad de skulle göra med den. Självklart fick de komma med den till katthemmet för id-kontroll.

När Eva anlände med katten berättade hon att nör hon först sett katten hade den blivit pickad på av skator. Hon hade tyckt att det känts väldigt olustigt, så när hon släppt av sin mamma vände hon tillbaka för att ta en närmare titt och då hade katten bara suttit mitt i vägen. Andra bilister hade kört runt katten för att kunna ta sig fram. Eva hade genast känt att hon inte bara kunde lämna katten där. En annan kvinna hade också kommit dit och hon ordnade fram en bur.

Jag satte upp transportburen på bänken och tog av överdelen på buren för att kunna titta närmare på katten utan att behöva bråka med den. Jag kunde genast se att den var i chock. Slemhinnorna såg bra ut, men något hade hänt den helt klart!

Ingen tatuering, men chippläsaren sa blipp!!! Registrerad?
– Yes!
En hankatt som heter Zelda och var fyra år. Hemmahörande i Fågelsången.

Det fanns två telefonnummer. Jag provade med att ringa det första numret men fick inget svar.

Zelda, som legat helt stilla, satte sig hastigt upp och drägglade rejält. Han fick som panik och slängde sig ner och bort. Jag noterade att han hade bajsat och att han gick konstigt på bakbenen. Han gömde sig under en hylla. Jag stod lite på håll och pratade lugnt för att inte stressa upp honom mer innan jag gick fram, men han lade sig på sidan och började krampa.

Jag slängde mig på golvet. Drog fram honom och höll honom bara lugnt och stadigt, så han skulle känna sig trygg tills anfallet var över. Medan han krampade tyckte jag mig känna ett knak/gnissel i ena låret som när brottytorna i ett brutet ben rör sig mot varandra.

Det tog ungefär tio sekunder för de värsta kramperna att lägga sig, men han var fortfarande stel i kroppen. Han var vid medvetande, men ändå helt borta.

– Vi måste åka till veterinären nu!

 
Jag lindade in Zelda i en filt och höll honom i famnen för det kändes som att det var tryggast för honom.

 
I bilen kunde jag prova att ringa det andra telefonnumret och där fick jag tag på matte som blev väldigt chockad, men hon skulle möta oss hos veterinären.
– Är han försäkrad, frågade jag.
– Ja, svarade matte.
Jag fick även tag på veterinären och kunde meddela att vi var på väg in.

 
Väl framme fick vi komma in på en gång och träffa veterinären, som kunde konstatera chock samt att det var något annat neurologiskt fel för Zelda saknade flera reflexer. Vi kunde även konstatera att han blödde någonstans för att jag hade blod på min blus.

Efter några minuter på undersökningsbordet satte sig Zelda upp med en annan blick och jamade:
– Var är jag? Vad har hänt?

Matte anlände och jag lämnade över till henne. Han hade varit borta sedan i onsdags.

Tack id-märkningen! Så här smidigt går det när det fungerar som det är tänkt.

_____________________________________________
 Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
Vårt swish är 1234 70 48 21