Ormbett på katt

Känner du till riskerna med huggormsbett för din katt?

Varje år blir ett stort antal katter i Sverige bitna av huggormar vilket kan leda till allt från lokal svullnad till allvarlig sjukdom. De allra flesta djur blir friska igen. Avgörande för utgången är hur mycket ormgift som injiceras, vilket kan vara svårbedömt i akutskedet. Om din fyrfota vän blir ormbiten, uppsök veterinär omgående.

Här får du veta mer om huggormsbett, vilka symtom det kan ge, vad du ska göra om det händer och vilken hjälp ditt djur kan få.

FAKTA OM HUGGORMSBETT.

Huggormen är den enda giftorm som förekommer vilt i Skandinavien. Varje år blir ett stort antal katter bitna av huggorm i Sverige. 30 procent av betten är så kallade ”torra bett” utan giftinjektion. Då utvecklar djuret inga symtom.

Huggormsbett är vanligt från vår till sen höst. Att bli biten av huggorm är allvarligare för hundar och katter jämfört med människor då djuren har mindre kroppsvolym att fördela gifterna på. Katterna brukar i allmänhet klara sig bättre än hundarna.

Så påverkar giftet.

Ormens gift är en blandning av enzymer och har två funktioner; att paralysera och döda bytet, som ofta är en sork, och att underlätta spjälkningen av maten. Bytesdjuret dör oftast antingen på grund av inre blödningar eller för att hjärtverksamheten eller andningen sätts ur spel. Liknande, men mer lokala effekter, uppstår efter huggormsbett hos katt. Blod- och lymfkärlen skadas så att blödningar och svullnad uppstår. Många gånger blir djuren tröttare och blodcirkulationen kan försvagas. Hjärtrytmrubbningar kan tillstöta och ibland även blödningsrubbningar. Om katten är allvarligt sjukt på grund av huggormsbettet kan skador på inre organ uppstå.

SYMTOM.

Katterna blir oftast bitna i tassarna. Svullnad uppstår oftast inom två timmar och många gånger blir katten tröttare än vanligt. Det bitna området är ömt. Allmäntillståndet kan förvärras under det kommande dygnet, det är därför din katt behöver komma till en veterinär för undersökning.

Svullnad.

Beroende på hur mycket ormgift som injicerats blir svullnaden lindrig, måttlig eller kraftig. Det bitna området är ömt. Ibland ser man två små prickar i huden efter ormens tänder. Svullnaden kan öka under de närmaste dagarna för att därefter avklinga.

Systemiska symtom.

Blodcirkulation kan försämras efter ett huggormsbett. Kräkning och diarré är relativt vanliga symtom efter måttlig till kraftig giftöverföring. Blödningsrubbningar och skador på inre organ är allvarliga symtom som tack och lov är ovanliga.

VAD KAN DU GÖRA SJÄLV?

Om du vet att din katt har blivit biten av en huggorm gäller det att både bevara lugnet och handla snabbt. Uppsök veterinär omgående. Bär om möjligt ditt djur så sprids giftet långsammare i kroppen.

Vila.

Det viktigt att din katt inte rör sig efter bettet. Rörelse gör att giftet sprids snabbare ut i kroppen. Om du kan, lyft ditt djur. Lägg inte tryckförband, och försök inte suga ut giftet från bettet.

Åk direkt till veterinär.

Även om din katt verkar obesvärad, uppsök alltid veterinär om du misstänker att katten blivit ormbiten.

Kortison eller inte?

Tidigare var det vanligt att behandla svullnaden efter ormbett med kortison. Men det finns studier som visar på både positiva och negativa effekter av att ge kortison direkt efter huggormsbett. Prata alltid med veterinär innan du ger ditt djur kortison. Undantaget kan vara om du har mycket lång resväg.

Eftervård.

Strikt vila i 10–14 dagar rekommenderas efter bettet. Långtidseffekter efter huggormsbett är ovanliga men några upplever nedsatt kondition under en tid.

VAD GÖR VETERINÄREN?

Hur din katt behandlas beror på symtomen. Vid endast lokal svullnad och gott allmäntillstånd, kan katten ordineras vila hemma. Om allmäntillståndet är påverkat och cirkulationen nedsatt rekommenderas ofta inskrivning för dropp, smärtlindring och observation. Vid allvarliga symtom ges om möjligt antiserum.

Blodprov.

Vid måttliga till kraftiga symtom tas ofta blodprover för att till exempel undersöka röda och vita blodkroppar, blodplättar och lever- och njurvärden. Blodkoagulationen och tecken på hjärtmuskelskada kan undersökas med specifika tester vid behov.

Dropp.

Intravenöst dropp ges ofta efter huggormsbett för att förebygga eller behandla nedsatt blodcirkulation.

Antiserum.

Den enda specifika behandlingen vid huggormsbett är antiserum. Det finns nu ofta tillgängligt vid många större kliniker och djursjukhus. För bäst effekt ska denna behandling sättas in under det första dygnet. Behandlingen är relativt dyr och det finns en viss risk för så kallad anafylaktisk chock, därför ges inte antiserum till alla djur som blivit bitna.

Evidensia

_____________________________________________
 Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
Vårt swish är 1234 70 48 21