Idag blev katthemmet kontaktad av en representant till ett dödsbo där vi informerades om att personen i fråga som gått bort efterlämnade sig en katt på 15 år. Arvet skulle fördelas mellan Hjärnfonden och Röda korset. Dock var testamentstagarna inte intresserade av katten ”ville gärna att katten skänks bort till ett katthem”.
Vår undran är hur man kan tycka att ett katthem, som aldrig har några pengar, skall kunna ta emot en äldre katt utan någon erbjuden ekonomisk stöttning. Mejlet vi fick var ungefär som att vi skulle bli glada och tacksamma för att de ville skänka en katt till oss.
En äldre katt kommer ofta med olika åkommor som behöver fixas innan de kan få ett nytt hem, som ofta är eftersatta när katten levt med en äldre person. Det kan därför kosta en rejäl slant för katthemmet att iordningställa en äldre katt. Blodprover, tandsanering bland det vanligaste, men även hjärtultraljud om de har ett blåsljud och sedan kan det behövas uppföljning på blodprover och mun. Kronorna tickar iväg ganska snabbt. Det är inte att vi inte vill hjälpa. Det är vårt största problem. Vi vill så mycket mer än vi har resurser för.
Hjärnfoden fick under 2024 in 949 miljoner koronor i gåvor och Röda korset fick in över 816 miljoner koronor i gåvor samma år. Där Norrtälje katthem gick minus 400 tusen.
Hjärnfonden har 37 50 månadsgivare och 83 300 medlemmar. Röda korset har 97 400 månadsgivare. Norrtälje katthem har knappt ett hundra.
Om katthemmet hade tillgång till denna typen av resurser skulle vi verkligen kunna göra så mycket mer än vad vi kan idag där vi vänder på varje krona.