Sessan kommer till oss lite akut. Ingen kunde ta hand om Sessan efter att ägaren gått bort. Sessan bodde kvar ensam i bostaden med tillsyn och det var inte optimalt i längden. Sessan är född 2016.
Jag ser alltid att det oundvikligt blir ett framtida trauma för en katt när äldre person insisterar på att skaffa sig en kattunge. I det här fallet var ägaren runt 83 år när hen skaffade en kattunge. Det är sällan som anhöriga kan eller vill ta över en katt från en avliden anhörig. Om de inte hör av sig till ett katthem (och om katthemmet har plats vid tillfället) kommer katten med stor sannolikhet att avlivas. Jag har denna diskussion med många mogna människor som kommer på visning och vägrar att ta en katt över ett års ålder. När jag föreslår en katt som är runt tio år säger det alltid:
– Usch, vad gammalt!
Jag vill inte vara den, eftersom det kan hända något oplanerat för vem som helst när som helt, men om man är 80-85 år gammal var befinner man sig troligtvis om 10-15 år? Det är dessutom få äldreboenden som tillåter att man tar med sig ett husdjur om man behöver flytta och då behöver katten komma någonstans. Om det är anhöriga som skall ordna för katten även i detta fall, så är det samma scenario som ovan. Man vill eller kan inte ta katten och i många fall avlivas katten. En godeman kanske inte är så intresserad att planera för ett husdjur tyvärr.
I år har katthemmet tagit emot 14 katter från dödsbon. Den yngsta katten i skaran var född 2024 och ägaren på 1930-talet.
Vi har flertalet underbara seniorer som adopterar seniorkatter från katthemmet. De säger själva när de kommer: – Jag är gammal och jag skall ha en gammal katt.
Någon kisse har kommit tillbaka efter några år för att den överlevt sin ägare, men de t är flera personer som kommer åter efter 3-4 år för att adoptera en ny seniorkatt som får en fin sista tid.
Seniorkatter är underbara varelser. De är lugna, gosiga, visa och har mycket personlighet, samt att de är mycket goda lyssnare. Jag som arbetar med katter och ser alla åldrar och personligheter har sagt att nästa katt kommer inte vara under 10-12 år. Helst 14-16 år. Ja, det tillkommer troligen hälsoproblem som behöver övervakas, men dit kommer man med vilken katt man än väljer oavsett ålder. Alla katter drabbas av artros och vid någon tidpunkt behöver den behandlas med smärtlindring. Njurar och/eller sköldkörteln är troligtvis också något många äldre katter drabbas av när de kommer upp i åren.
Det jag observerat genom åren är att man kan dela in katter i tre grupper för förväntad levnadslängd. (Då räknar jag inte med olycksfall. ) Vilken grupp katten tillhör kan man tyvärr inte förutsäga. Grupp ett är katter som avlider före tre års ålder för att de har någon medfödd defekt. Passerar katten tre års ålder är faran över, så att säga för att katten skall vara drabbad.
Nästa grupp är katter som faller ifrån 8-10 års ålder och då ofta från akut njursvikt. Mellan 8-12 års ålder är då cancer dyker upp. Katter får sällan cancer, men när de får det är den tyvärr snabb och aggressiv.
Sista gruppen är de katter som passerat 12-13 års ålder. De har oftast lite skavanker, men de blir gamla.
Summa summarum är; om man adopterar en katt som redan är en senior, är chansen ganska stor att katten blir en supersenior.
