Idag kom slutrapporten. Den inleds med att ta upp alla de brister som Länsstyrelsen påstår sig ha hittat både i september 2012 och de brister som de säger kvarstod i januari 2013. Bristerna är enligt Länsstyrelsen fastställda eftersom Förvaltningsrätten ansåg att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Länsstyrelsens uppgifter, samt för att vi inte fick prövningstillstånd av Kammarrätten. Det känns lite ruttet att detta ska förfölja oss för evigt trots att det är fel och jag har via mail under senaste tiden även fått bekräftelse på att den tidigare handläggare gjort fel.
Ett utdrag från ett mail om antalet katter:
Gällande antalet katter kan jag inte göra mer än att medge att det även för oss är komplicerat att hålla reda på antal katter i olika åldrar, kattmammor med ungar osv. Det är inte möjligt för mig att få en exakt bild av läget vid de tidigare kontrollerna eftersom jag inte var närvarande. Det kan mycket möjligt ha räknats fel på något sätt gällande enstaka katter.
Rapporten som kom idag bekräftar att inga brister hittades. Denna gång har man ansett att det är okej att använda biytor. Man har räknat katterna så som man ska räkna dem och att en kull kattungar räknats som en oavsett hur många de är.
Vidare står det i rapporten:
Länsstyrelsen överväger att medge tillstånd för katter på 75 platser i de nuvarande 17 boxarna.
Länsstyrelsen överväger att tidsbegränsa ett eventuellt tillstånd till två år.
Angående jourhem så överväger Länsstyrelsen att
medge tillstånd för 10 jourhem, där en katthona med ungar eller två katter över 12 veckors ålder får hållas i varje jourhem.
Jag tycker att inte man kan begränsa antalet katter som ett jourhem får ta hand om eftersom ett hushåll får enligt lag ha nio katter innan de måste ansöka om tillstånd. Anledning till begränsningen skulle vara smittskydd och det förstår jag inte… Nu kanske vi inte placerar nio katter från katthemmet hos ett och samma familj, men att smittskydd skulle vara enda anledningen till att hindra det verkar inte vara en bra anledning. Det innebär att om systrarna Jam-Jam och Mamma-Mia, som fått varsin kull, skulle placeras i jourhem, så skulle vi behöva sära på dem och det tycker jag är fel.
Det här med utrymme är tydligen stort fortfarande och nu vill Länsstyrelsen klargöra att om en katt först bor på katthemmet en viss tid för att sedan bo i ett hem en längre tid och sedan kommer tillbaka på katthemmet, så nollställs inte klockan. Det är den totala tiden på katthemmet som ska räknas… Det har jag lite svårt att acceptera. Hur gör man då med stammisar på pensionatet. Homero bor 4-6 veckor varje gång han är hos oss och det är 1-2 gånger per år. Då skulle han inte få bo en vanlig box enligt dessa regler.
En katt som hållits på katthemmet i liten box (< sex kvm) i tre månader får aldrig hållas i utrymmen som är mindre än sex kvm igen. Detta innebär till exempel att denna katt inte kan flytta till jourhem en tid och sen flytta tillbaka till katthemmet och hållas på liten yta. När katten flyttar tillbaka till katthemmet måste den hållas på en yta som är större än
sex kvadratmeter och ha tillgång till minst två kvadratmeter. Tiden tre månader gäller alltså den totala tiden som katten hålls inom verksamheten.
De säger att det är okej att använda biytor som aktivering, men inte för att få upp ytorna för permanent hållning.
De kräver vidare:
Exempel på handlingsplan för socialisering av katt.
Lista över de i dagsläget aktuella jourhemmen.
Beskrivning av rutiner för hur ni säkerställer jourhemmens lämplighet och för hur ni säkerställer att djurens sköts enligt djurskyddsbestämmelserna i jourhemmen.
Beskrivning av rutiner gällande er kontakt med jourhemmen.
Exempel på skriftligt avtal med jourhem.
Eventuellt informationsmaterial som lämnas till jourhem.
Jag kan producera dessa uppgifter för att de ska vara nöjda, men det jag har problem med det är att lämna ut namn och adress på de som är jourhem. Förutom PUL, så kan man fråga varför Länsstyrelsen behöver de uppgifterna för att säkerställa djurhållningen på katthemmet? Så fort jag skickar in något till Länsstyrelsen, så blir det en offentlig handling och vem som helst har rätt att ta del av handlingarna och då även privata personers uppgifter.
Detta skrev vi i överklagan eftersom de även tidigare ville ha ut uppgifter om jourhemmen.
Länsstyrelsen förelägger Norrtälje Kattcenter för att de vill veta var de katter som är placerade i jourhem finns. Länsstyrelsen hänvisar i denna fråga också endast till § 27 djurskyddslagen 1988:534, som ger en kontrollmyndighet rätt, att i den utsträckning det behövs för kontrollen, på begäran få upplysningar och ta del av handlingar. Länsstyrelsen menar att denna paragraf ger dem juridiskt stöd att begära ut privata personers uppgifter för att kunna utföra sin kontroll av verksamheten på Grovstavägen 4.
Norrtälje Kattcenter ställer sig mycket frågande till om Länsstyrelsen verkligen har fog för att begära ut privata personers uppgifter med stöd av § 27 djurskyddslagen 1988:534. Dessa uppgifter behöver inte Länsstyrelsen för att fullfölja sin kontroll av djurhållningen på Grovstavägen 4. Därav borde inte Länsstyrelsen ha fog för att kräva ut privata personers uppgifter genom att åberopa juridiskt stöd i § 27 djurskyddslagen 1988:534.
Vidare ställer Norrtälje Kattcenter sig även mycket frågande till om de, enligt personuppgiftslagen, får lämna ut strukturerade personuppgifter till tredje part utan samtycke? Personuppgiftslagen har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks och behöver verkligen Länsstyrelsen tillgång till personuppgifter om privata hem för att kunna utföra kontrollen av verksamheten på Grovstavägen 4? Detta resonemang från Länsstyrelsens sida är svårbegripligt och innebär vidare en extremt extensiv tolkning av begreppet ”egen verksamhet”.
Det bör betonas att Länsstyrelsens förfrågan att få fram information genom Norrtälje Kattcenter om andra djurhållares verksamhet runt om i Stockholm är en tvivelaktig metod i ett demokratiskt samhälle. Det finns mycket bättre, lagliga och mindre drastiska, åtgärder som kan vidtas för att få information om dessa djurhållare. Ett förslag är att Länsstyrelsens kontrollanter själva åker ut på besök om det finns lagligt grundade behov för detta.
Länsstyrelsens påstående torde kunna tolkas som att det finns ett behov av att Norrtälje Kattcenter skulle ha ”informationsplikt” vad gäller andra djurhållares verksamhet för att kunna utföra kontrollen av Norrtälje Kattcenters verksamhet.
Kontrollrätten torde enbart sträcka sig till att ge tillträde till den kontrollerades egen anläggning och innebär ingen skyldighet för den kontrollerade att ge upplysningar om andra djurhållare eller att ge Länsstyrelsen tillgång till någon annan djurhållares lokaler.
Det bör vidare betonas att jourhem endast tar emot ett fåtal katter, vanligen en till två stycken som de sedan vanligtvis adopterar, och att de således inte alls omfattas av kraven för tillståndspliktig (och därmed kontrollpliktig) verksamhet.
Länsstyrelsen skulle tydligen gärna vilja kontrollera (objekt hos andra djurhållare) och försöker genom Norrtälje Kattcenter finna en genväg för att komma åt dessa verksamheter. Detta trots att man enligt förvaltningsrättsliga principer skall vara ytterst försiktigt med att tolka regler extensivt och ”kreativt” när tillämpningen leder fram till ett, för den enskilde, betungande beslut. Norrtälje Kattcenter har stor svårighet med att förbättra eller förändra någon del i någon annans verksamhet, även om viljan finns, då det är otydligt och tvistigt vilka brister som finns i verksamheten.
_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
