Dikten om sommarkatten

Det var många som frågade på öppna huset om dikten om sommarkatten som vi hade satt upp. Det är ingen som vet vem som skrivit den. Dikten dyker upp lite nu och då. Den är så sorglig och så sann.

Förra sommaren, en årstid så ljus.
Kom en familj till ett sommarhus.

De skaffade en katt så liten och go,
natt som dag fick den inne bo.

Han myste och trivdes i moderns famn,
att få mat och kallas vid namn.

Men när sommaren tog slut, och hösten kom sen,
semestern var över familjen for hem.

Katten tänkte:
”Vad gjorde jag för fel,
vad hände med barnens lek och kel?
Jag står här vid dörren och väntar på er,
säg mig älskar ni mig inte mer?”

Där satt han på trappan dag som natt,
han var ju bara en sommarkatt.

Kylan kom närmre och snön föll ner,
varför kommer ni inte hit mer?

När våren och sommaren nalkas igen,
kommer familjen åter till sitt sommarhem.

– Kom lilla Kissen ropar de lent,
men för han som blev lämnad var det redan försent.

Under en lövhög han ligger så still,
den kärlek han fick räckte ej till.

Av kyla och svält ett kattliv dog ut,
och detta på grund av att sommaren tog slut.

                                                     En kattvän

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670