Donna och Robin hälsar

När vi kom hem så var Robin ute ur buren efter 5 sekunder och Donna följde efter när det gått några minuter för att undersöka sitt nya hem. De första två veckorna var båda två ganska försiktiga av sig, men så smått så började vi kunna röra vid båda två. Det har gått fortare för Robin än för Donna, men hon är på god väg hon med.

Nu så kommer båda två till dörren när vi kommer hem och säger hej. Sätter man sig då på huk, så kommer en över lycklig Robin fram och vill bli klappad (han har blivit en riktig myspys kille). Donna kommer fram ibland när hon känner för det (hon har börjat komma fram mer och mer nu på slutet för att bli klappad) om inte Robin går emellan och ska ha all uppmärksamhet. 

För 1,5 vecka sedan hade vi besök av familjen och även hunden fick följda med. Det tog 3 minuter innan båda två var i hallen och skulle undersöka vad det var för någon som hade kommit. När vårt besök hade varit hos oss i ca en timme och hunden låg under bordet i vardagsrummet var det Donna som vågade sig ända fram för att nosa på en av tassarna innan hon raskt sprang iväg och satt och spanande på håll en stund innan hon vågade sig fram och nosa igen. Hela mötet gick över förväntan.

Donna och Robin fick en mus med batteri i och det blev Donnas nya favoritleksak (för det är roligare att jaga någonting som rör på sig).

Vi gjorde ett riktigt bra val när vi valde att ta dessa två underbara katter tillsammans. De är som helan och halvan. De hittar på mycket bus tillsammans på kvällarna och tycker om att ligga och vila tillsammans i kattbädden (som vi köpte på katthemmet) eller på sängen. De kommer även och lägger sig i sängen när vi ligger i den.

Nu ska jag fortsätta mysa med våra nya familjemedlemmar (då herrn i huset är borta och jobbar) och förhoppningsvis så får jag sällskap av Robin i soffan idag med. 

Vänliga hälsningar
Ulrika & Oskar, Donna & Robin