Nelly hade fler bäbisar i magen. Fem stycken till faktiskt! Totalt hade hon sju stycken i magen.
Förlossning tog en paus på nästan 20 timmar. Vi hade börjat fundera på om vi skulle åka till veterinären, men då började hon krysta och det kom en bäbis. Det tog tid mellan varje unge och Nelly blev tröttare och tröttare. Mamma Sivan hjälpte till att tvätta rent ungarna vart eftersom de föddes. Hon åt också glupskt upp moderkakorna. Det hör ju till, så det var inget jag hindrade henne från.
Den sista ungen hade svårt att komma ut. När den var halvvägs ute, så hade styrkan på värkarna avtagit och helt plötsligt hände det ingenting. Den lilla kom ingen vart. Nelly flyttade på sig flera gånger och såg väldigt besvärad ut.
Jag fick helt enkelt hjälpa till för att få ut den. Jag var rädd att göra illa både kattungen och Nelly. Jag har varit med och dragit ut kalvar flera gånger när kossan behövt hjälp vid förlossningen, men det här kändes väldigt annorlunda! Det är nästan alltid förstföderskor som behöver hjälp.
Först hände ingenting när jag försiktigt drog i kattungen. Jag tittade på Nelly för att få en indikation på att det jag gjorde inte var helt fel. Hon var väldigt lugn. Jag drog lite till och plupp så kom både unge och moderkakan ut. Tyvärr var ungen död. Den hade en konstig kroppsform, som att den legat klämd länge. Den hade varit död ett bra tag, så jag gjorde inget av det man kan göra för att hjälpa till för att få igång andningen.
Nelly drog en lättnadens suck och den bekymrade blicken försvann. Hon lade sig till rätta för att dia de andra. Inte en blick åt den döda kattungen.
Sivan var fram till ungen och nosade på den. Hon slickade inte på den en enda gång. Hon lämnade den snabbt och gick och lade sig med sina barn och sina barnbarn i hundkorgen jag tidigare hämtat ner från loppisen. Ljudet från två kurrande mammor surrade i luften. Harmoni och lycka.
_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670