Hjälpen räckte inte…

På eftermiddagen fick jag ett samtal från en tjej i Hallstavik. Hennes grannes katt hade fått fyra kattungar för två veckor sedan och som honan nu inte ville veta av längre. De hade försökt att mata ungarna med mjölkersättning och försökt få mamman att ta tillbaka dem, men honan hade bara fräst och gått ifrån ungarna. Igår hade två dött.

Hon frågade om hon kunde komma hit med de två som fortfarande levde och få hjälp med dem. Självklart så ställer vi upp och hjälper till. Vi har mammor just nu som också kan ta hand om dem. Hon skulle komma med ungarna på en gång.

Efter dryga timmen svängde det in en taxi på uppfarten. Det var kattungarna som kom. Jag tog emot dem på en gång. Det var en hane och en hona. Hanen var inte alls så pigg. Den lilla honan var det mer fart på. De var båda något kalla. De mådde inte alls bra.

Jag lade in dem till mamma Sallie, hon slickade på dem och lät dem ligga i högen bland sina egna. Den lilla honan klättrade runt och var med när det skulle dias, men det gjorde inte den lilla hanen.

Hanen fick ligga på en värmeplatta för att få upp kroppstemperaturen, men han var för svag för att äta.

Vid tiotiden på kvällen gnydde han och hade andningsuppehåll. Jag förstod att han inte skulle vara med oss så länge till. Han fick ligga i min famn. Jag smekte honom och pratade med honom tills han efter några minuter blev stilla.

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670