Jamande i väggen

En orolig dam ringde mig om att en katt satt fast i väggen i deras hus. Hon trodde att den klättrat in i en rökkanal. Den jamade olyckligt och de behövde hjälp.

Vi bestämde att vi skulle åka förbi och se vad vi kunde göra. Samtidigt la jag ut en förfrågan på Facebook om någon kunde hjälpa oss. Jag fick snabbt napp! Jenny som arbetade som sotare kunde möta upp oss på plats för att hjälpa till.

Nog lät det som en katt alltid!

Hör jamandet här.

 
Jenny hade en kamerautrustning med sig som de använder för att besiktiga rökkanaler. Det gjorde att vi kunde se in i alla skrymslen och vrår utan att ha sönder halva huset.

 
Väl på plats kunde vi tydligt höra en klagande katt i väggen vid en toalett på övervåningen. Med hjälp av Jenny kunde alla rökkanaler och informationskanaler snabbt gås igenom och de visade sig vara tomma. Jamandet fortsatte dock med olika intervall.

Vi bände lite försiktigt upp väggar på olika ställen för att få in kameran, utan att kunna se något som liknade en katt.

Vi hade nu gått in med kamera i alla rökkanaler, ventilatonsrör och alla andra skrymslen vi kunde hitta, men vi kunde inte se någon katt. Bara höra ljudet. Vi kunde heller inte förstå hur katten skulle ha kommit in dit. Husägaren har heller ingen egen katt.

 
Jenny pratade med räddningstjänsten om att få låna en värmekamera, men det var inget de kunde lova.

Både jag och Jenny ringde till rörmokare för att höra om en gammal varmvattenberedare kunde låta på detta sättet, men ingen hade hört talas om det.

Efter att ha lagt ut ljudet på Facebook var det flera som berättade att deras rör med mera kunde yla och ha sig.

Ju mer tid vi spenderade där desto med började vi tvivla på att det var en katt… men samtidigt gick det inte bara att säga att det inte var en katt och åka hem.

I en kattvind bredvid toaletten stod en gammal varmvattenberedaren som pustade och hade sig.

Efter lite diskussion beslutade vi oss för att stänga av varmvattenberedaren för att se vad som hände med ljudet.

När varmvattenberedaren stängdes av och fick svalna blev ”jamandet” ett annat slags ylande ljud som blev mer och mer pipigt tills det till slut avtog helt. När varmvattenberedaren sattes på igen några timmar senare, så kom pipandet, ylandet och sedan jamandet tillbaka. Lyssna här.

Där ljudet hördes som starkast var vid varmvattenberedaren och där var väggen inte så tjock att en katt kunde vara där inne. De platser där en katt skulle kunnat ta sig in hade vi kollat noggrant.

Så slutsatsen av detta äventyr är att det var en varmvattenberedare från 80-talet som sjöng för oss.

_____________________________________________
 Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
Vårt swish är 123 161 20 01