Katt i dåligt skick

Brev skickat till Uppsala Länsstyrelse:

Hej,
Vi har ett ärende just nu där en trasig okastrerad omärkt äldre hankatt kom till oss från XXX, via en annan katthjälpare, för vård 4/5 på vår klinikdag.

Efter att veterinären tittat på katten och vi insåg hur trasig katten var, blev katthjälparen väldigt bestört på grund av att hon inte hade ekonomi att åtgärda det som behövde göras. Vi erbjöd oss därför att behålla katten och han fick vård via oss. Bland annat en kraftig ögoninflammation, sårig, mager och extremt dålig munstatus.

Katten har setts över en månad i ett område där han slagits med andra katter över en fertil hona som finns där.

En ägare gav sig till känna till oss den 8/5, efter att ha sett ett inlägg i sociala media, vilket gjorde oss väldigt förvånade med tanke på kattens skick.

Vi hade flera samtal med henne, för att först säkerställa att vi pratade om samma katt, och initialt ville ägaren inte hämta katten eftersom hon inte trodde hon skulle klara av att hålla honom inne.

Vi ifrågasatte varför katten var i så dåligt skick och ägaren hävdade att hon varit till veterinär (Ultuna, vet dock ej när) och att man där sagt att det bara var att rengöra ögonen, ingen behandling, och att det fanns två tänder som behövde åtgärdas.

Bilderna som ägaren skickat för att visa att det är hennes katt är säkerligen många, många år gamla, då det tydligt är väldigt olika skick på katten nu och då.

Idag, 23/5, hör ägaren av sig och vill hämta sin katt, men hon vill inte betala för de utlägg vi har haft.

Hon meddelar att hon varit i kontakt med både Länsstyrelse, Polis och Kronofogden om att vi har hennes katt. Dock oklart om vad som sagts och gjorts.

Vad jag förstår så har vi rätt att inte lämna ut katten förrän betalning är gjord till fullo av vård?

Vår andra fråga är hur man ställer sig till att en ägare skall få tillbaka en katt som de uppenbarligen inte skött på bästa sätt?

Vår tredje fråga är hur ägarskap definieras i lagens mening, när katten inte är id-märkt och registrerad Jordbruksverket?

Tacksam för vägledning,

Cecilia Arnström

Svar vi fick från Uppsala Länsstyrelse:

Hej,

Enligt informationen till Länsstyrelsen så kontaktade ägaren XXX för att få tillbaka sin katt. XXX åkte då istället med katten till er och ni visste från start att en ägare finns.

Vad jag förstår så har vi rätt att inte lämna ut katten förrän betalning är gjord till fullo av vård?

Det är en civilrättslig fråga. Länsstyrelsen ställer sig dock väldigt tvekande till att ni, trots att ni vet att det finns en ägare, behandlar, kastrerar och id-märker katten utan ägarens tillåtelse och sedan kräver djurägaren på dessa pengar.

Vår andra fråga är hur man ställer sig till att en ägare skall få tillbaka en katt som de uppenbarligen inte skött på bästa sätt?

Om det finns en ägare så har ni ingen rätt att på eget bevåg behålla katten. Om katten är dåligt skött så bör ni anmäla detta till Länsstyrelsen som kan gå vidare med ärendet och ställa de krav som behövs på djurägaren.

Vår tredje fråga är hur ägarskap definieras i lagens mening, när katten inte är id-märkt och registrerad Jordbruksverket?

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över detta och kan vidta åtgärder om en katt inte är märkt. Det handlar i första hand om att informera ägaren om att katten ska märkas och registreras. Det innebär inte att man automatiskt förlorar sitt ägarskap.

Med vänlig hälsning

Länsstyrelsen Uppsala län

XXX

Djurskyddshandläggare/Djurskyddssamordnare

Mitt svar till Länsstyrelsen:

Hej XXX,

Det förefaller som att du redan är insatt i ärendet, trots att jag inte nämnt namn eller plats, och du verkar även ha en färgad syn.

Jag tar illa vid mig att du insinuerar att vi tagit saker i egna händer, trots vetskap om att katten hade en ägare. Då detta inte stämmer och bevis finns dokumenterat på motsatsen.

Om jag går in i ärendet lite mer i detalj, så hade katthjälparen en inbokad veterinärtid på Lilla Kattkliniken för blodprover, koll av ögon och sår, kastrering, och annan åtgärd som behövdes, för denna katt kl. 08.00 den 4 maj. (Katten fångades in 29 april och 30 april bokades veterinärtiden in för den 4 maj.)

Klockan 08.20 den 4 maj togs det blodprover och en allmän översyn gjordes av katten. Diskussionen om fortsatt behov av vård och kostnader gjordes med katthjälparen och där den begränsade ekonomi kom in i bilden, då katten var i stort behov av vård, och Norrtälje Katthem beslöt att ta över vården för katten.

När veterinären bedömt att katten kunde sövas för åtgärder gjordes det klockan 09.10 den 4 maj.

8 maj klockan 13.21 kontaktade en kvinna Norrtälje Katthem och frågade om vi hade hennes katt. Bilder utbyttes för att kunna bedöma om vi hade den katten hos oss eller inte.

Vi kom fram till att det förmodligen var samma katt och kvinnan fick utförlig information om vad som gjorts med katten och de kostnader som uppstått i samband med detta, samt en prisbild för framtida kostnader för planerad tandvård.

Ägaren skriver i ett sms samma dag: ”gör det som behövs sen se hur jag gör. Jag får honom inte att stanna inne”.

Den 22 maj meddelar ägaren att hon vill ta hem honom och därav vår fråga till er om vad vi ska göra i samband med att en katt skall lämnas tillbaka till en ägare som uppenbarligen inte skött katten på ett adekvat sätt.

Då ägaren meddelat oss den 8 maj att hon med stor sannolikhet inte tänkte hämta hem katten så gjordes ingen anmälan till Länsstyrelsen. Om ägaren nu vill ha tillbaka sin katt, så hamnar vi i en annan dager.

Vi behåller inte katter på ”eget bevåg” och ”utför behandlingar utan ägares tillstånd”. Om en skadad och/eller sjuk katt kommer till kliniken får katten den vård som den behöver för att inte lida. Ibland kan en katt behöva avlivas för att den är i så dåligt skick när den hittas och om id-märkning inte finns, tas katten bort och ägare sökes efteråt.  Däremot behöver ägaren stå för de kostnader som uppkommit för vård av katten på kliniken. Detta görs av alla kliniker i Sverige. Lilla Kattkliniken är inget undantag. Djuret lämnas inte ut förrän notan är betalad.

Att ta en ägares berättelse som absolut sanning är inte helt lämpligt, då en tjänsteman på Länsstyrelsen skall vara opartisk och ”iaktta saklighet och opartiskhet” för att inte anses vara jävig. För eventuell framtida dialog bör en annan tjänsteman på Länsstyrelsen kanske ta över.

Jag fortsätter att ha en dialog med ägaren för att finna en lösning då vi hittills har haft en bra kommunikation.

Vänligen,

Cecilia Arnström

Verksamhetschef