Övergiven med ägare

Jag fick frågan om jag kunde ställa en äldre katt som gått hemlös i nästan tio månader på kö för att få komma till katthemmet och självklart fick han det.

Historien började med att Tarzan upptäcktes ute. Han levde som hemlös och var mager och medtagen. Han plockades in och det visade sig att han var id-märkt.

En ägare hittades snabbt, med hjälp av registreringen, och kunde kontaktas, men när ägaren fick veta att man hittat Tarzan pratade de genast om avlivning.

Bakgrunden var den att Tarzan levt med sin familj som innekatt i drygt tio år och man bestämde sig för att skaffa hund. 
Som alla katter reagerade Tarzan inte speciellt annorlunda. Han gillade inte hunden, men hade han fått tid på sig hade det med största sannolikhet gått bra. Det måste få ta tid!

Familjen tyckte att de hade kommit på en bra lösning på problemet genom att släppa ut Tarzan och i och med det fick han också klara sig själv… 🙁

I samma veva som jag fick en plats åt Tarzan på katthemmet fick jag även kontakt med en man som var hemma mycket för att han för en tid sedan fått en stroke. Hans fru hade lämnat honom och han var nu väldigt ensam. Han skulle vilja en hund, men insåg sina egna begränsningar och tänkte att en katt kunde ge honom lika mycket sällskap. Fast då minus promenaderna.
Jag tänkte genast att två herrar i sina bästa år, som båda blivit svikna och övergivna, kunde finna det som de saknade i varandras sällskap 🙂