Vi traskar på i området och upptäcker nya saker hela tiden och träffar trevliga människor att prata med (och katter).
Idag gick vi omvägen hem genom ett hotellområde där man bor i små hus. Vi hittade ett enkelt kattcafé där två katter hängde.

En social hona som var enögd kom skuttades så fort hon såg att vi ville snacka med henne.

Hennes kompis, en mycket vacker hane, var nyfiken och intresserad, men lite avvaktande.

När han gick för att äta de godisar som jag kastade åt honom såg det ut som att hans svans var bruten. Han höll inte upp den ordentligt och de yttersta 15 centimetrara på svansen dinglade helt slappt.

Några kvarter längre bort stötte vi på en grupp på fyra katter som även de kom springandes när vi började prata med dem och prasslade lite med godispåsen 😉

– Fler om jag får be!

– Tack 🙂

– Vad är det jag hör!? Bjuds det på smask!?

Han jamade fint för att maskera att han igentligen tiggde.

– Snälla! Jag vill ha mer!

Alla fick, men en lågrangad kisse höll sig i bakgrunden. Det ska vara rättvist tyckte Lage. Alla skulle ju ha lika många godisar.

Den lågrangade kissen smög fram när Lage bjöd på sidan om från de andra.

– Vad då, slut redan!?

– Ja, vad då slut!

– Hurmf!

En var i alla fall väldigt nöjd och satt och putsade sig 🙂

En uppmaning vi hittade i området. De ville inte att man skulle mata katterna med rester från restaurangerna. De ville heller inte att man ställde mat på andra ställen än i kattcaféerna.

Knappt hundra meter därifrån stötte vi på en trio som låg och slappade i solen.

Lite prassel med godispåsen och de kom fram som skjutna ur en kanon.

En vacker tjej 🙂

Drygt tvåhundra meter därifrån låg en halvsvansad skönhet och solade. Hon var nyfiken, men lite avvaktande.

Hon tyckte så klart också att det var trevligt att få smaka på lite smask.

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
Vårt swish är 1234 70 48 21