Sommarkatter i nygammal tappning

Alla har vi hört om sommarkatten. Sommarkatten som köpts för en krona tassen och en krona för svansen. Katten som efter sommaren blir kvarlämnad att klara sig själv, medan familjen den kommit att älska, flyttar till stan på hösten. Detta existerar fortfarande, det råder det inga tvivel om, men det som verkar ha ökat är en annan tappning av detta beteende.

De som vill omplacera sin katt för att de ska vara lediga eller åka på semester. De kanske inte har fått tag i kattvakt och pensionat är för dyrt eller fullbokat.

Svepskälen är många när vi frågar varför de vill omplacera, just nu innan sommarsemestertider. Jo, katten kissar inne, den går inte ihop med barnen, eller är sällan hemma och trivs nog inte, eller ibland inget skäl allt.

På frågan vad ägaren har testat för att vända eventuellt oönskat beteende så får vi ofta svaret; ”Allt”. Och med allt menas? ”Ja, allt, allt som går”. Men ingen kan ge några exempel på vad de faktiskt testat. Och sällan har de provat något av det vi oftast rekommenderar. Inte är de intresserade av att testa det vi föreslår heller. Detta då de redan bestämt sig att katten inte skall bo med dem längre, det är sommar och de ska ju iväg. Vi på katthemmet får våra frågor ofta bortviftade av ägaren. Det ska gå fort och vi ska lösa det åt dem – nu eller helst igår.

Visst är det enkelt att lämpa över katten på katthemmet för omplacering, gärna hota med avlivning ifall katthemmet säger att de inte har plats att ta emot, och sen dra iväg på semester.

Att katten upplever detta som ett stort trauma, att förlora sin familj, är inte viktigt.

Att lära sina barn om att måna om och ansvara för djur, är inte viktigt.

Att det är ett trauma även för barnen, är inte viktigt.

Att vara en del i den slit-och slängkultur som katter alltid drabbats av, är inte viktigt.

Att avliva ett friskt djur, är inte viktigt det heller.

Norrtälje Katthem har under ett möte i dagarna rört sig mot att besluta om att fortsatt inte ta emot omplaceringskatter. Detta då vi ser hur enkelt vi gör det för ägarna. Och detta utan adekvat kompensation. Den futtiga omplaceringsavgift vi tar ut, kan inte mäta sig med de kostnader vi har för katterna vi tar emot, så som veterinärbesök, behandlingar, mat och omvårdnad. Något som ägarna inte bekostar under kattens tid på katthemmet.

Vi är ingen återvinningscentral för Era katter, som Ni helt plötsligt kommit på att Ni inte ska ha, oftast från maj-juni månad, varje år.