Varför inte id-märka?

Jag jobbar mycket för att informera om vikten av att id-märka sin katt och jag erbjuder det helt till självkostnadspris, för att det inte ska vara en pengafråga som avgör, för att man inte har råd, samt att jag registrerar i SKK på plats, vilket gör att den biten verkligen blir av.

När pensionatsgäster anländer till oss och jag ser att de inte är id-märkta tar jag alltid upp frågan. Jag skulle säga att 90 %  är mycket positiva till mitt förslag, men sen är det den lilla procenten som har något att skylla på:
– Han är en innekatt.
– Hon går ingenstans.
– Hon är för gammal.
– Han har ett halsband.

Gör inte samma misstag! Tänk inte att det inte händer din katt, för helt plötsligt står man där och något har hänt! När jag får in en upphittad katt till katthemmet, så är det första jag gör är att titta efter en ID-märkning. Det är det enda sättet för en katt att kunna tala om vad den heter och var den hör hemma!

– En innekatt kan komma ut av misstag!
– En katt kan komma ur transportburen under resan av misstag!
– En katt kan bli skrämd och komma bort sig!
– En katt kan slinka in i en bil och åka med någon annanstans av misstag!
– En innekatt kan bli utsläpp av en besökande person av misstag!
– En innekatt kan ramla ut från ett fönster eller från balkongen av misstag!
– En utekatt kan bli påkörd och tagen till veterinär/polis, som då inte kan få tag på en ägare för att rådgöra om vård, avlivning eller meddela att katten avlidit!

Det finns många misstag!

Jag kan berätta att min Hector (som inte är bland oss längre tyvärr) ramlade ner från tredje våningen när vi bodde i lägenhet 2003. Han var inte id-märkt då, för det var inget som jag hade kunskap om, men jag hade tur som hittade honom efter många timmars letande.

Det händer även andra saker med katter…
En kväll när jag fortfarande bodde i lägenheten och skulle gå och lägga mig på kvällen, så saknade jag Hector. Han skulle alltid göra mig sällskap på huvudkudden. När jag tänkte efter så hade jag inte sett honom på hela kvällen…!? Jag gick och letade på alla hans favoritställen, men ingen Hector. Jag ropade på honom, men han kom inte. Provade att locka med mat, men ingen Hector.

Jag kom på att jag på eftermiddagen fått hjälp att bära ner ett skåp till källaren och jag fick en klump i magen när jag tänkte att Hector kanske smitit ut i trapphuset och sedan blivit utsläppt av misstag av någon annan…!?

Jag gick ut och ropade och letade. Ingen Hector. Jag tog ett varv till hemma, men ingen katt. Sen gick det upp för mig att han kanske var inne i skåpet som vi burit ner! Jag sprang ner i källaren och öppnade skåpsluckorna och där satt Hector! Jag hade tittat noga innan jag stängde luckorna, men han hade lyckats smita in i alla fall. Det kunde ha slutat väldigt illa för en nyfiken katt! Han spenderade drygt sju timmar instängd i skåpet.

Även en innekatt katt hamna i trubbel! Men underlätta för din familjemedlem att kunna tala om vad de heter, var de bor och vad de har för telefonnummer om de skulle komma bort av misstag.

_____________________________________________
 Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
Vårt swish är 1234 70 48 21