Om oss

Norrtälje kattcenter är ett katthem, men vi har också en stor butik, ett kattcafé, en kattklinik och ett pensionat för katter, samt att vi erbjuder beteenderådgivning och veterinärvård.

Vi kämpar ständigt för att få ekonomin att gå ihop. Alla intäkter från verksamheten går till veterinärvård och omvårdnad av de katter som inte har något hem.

Stöd oss i vårt arbete att ge hemlösa katter veterinärvård, tak över huvudet, mat i magen och omsorg tills de får ett nytt för-alltid-hem.

Mer om oss,
Norrtälje Kattcenter är ett av Sveriges största Katthem, med stort upptagningsområde. Problemen med oägda katter i just våra delar av Roslagen har varit ett problem som Katthemmet arbetat med i över ett decennium för att decimera. Och som det ser ut i år och året innan, med mycket goda resultat. Vi tar även emot katter från Uppsala, Stockholm och andra delar av landet. Årligen adopterar vi ut runt 350 katter. Vi räddar över 500 katter varje år. Vi omplacerar även, i mån av plats, privatägda katter som av en eller annan anledning behöver komma till nya hem. 

Dock arbetar även vi, precis som alla katthem i Sverige i motvind ekonomiskt. Utan bidrag från stat eller kommun, vilket många tror att vi får. Detta gör oss beroende av donationer och gåvor, även om vi försöker få ihop kapital på olika sätt på egen hand. Dock kräver katterna mycket av vår tid, med städning, vård etc.

Vi arbetar mycket för att öka kunskapen om ID-märkning, kastrering, vaccination, kosthållning och anpassad vård och beteendeförändrande kontakter i arbete med skygga katter. Katter som ofta har stora behov av förståelse, tålamod samt intensiv socialiseringsträning.

Kastreringar är det vi brinner för mest, och där har vi på vår veterinärklinik ”Kattkliniken” hållit priserna nere och inte ökat våra priser alls under åren, fram till i år när vi höjde priserna med chockerande 50 kr. Allt för att locka så många kattägare som möjligt att kastrera sina katter, utan att plånboken skall behöva avgöra.

Cecilia som förestår Norrtälje Katthem har under många år tillskansat sig enormt god och användbar information och kunskap om ägda och oägda katter. Hon är enormt kompetent i att se dessa djurs behov, lägga upp rehabiliteringsstrategier för både tama och skygga katter, samt vad som kan göras för att mildra eller ställa om en ohållbar situation i olika relationskonstellationer. Ibland är det faktiskt ägare som behöver rehabiliteras eller utbildas, inte katten, och även då finns något i Cecilias skafferi av kunskap.

Många har katt, men oerhört många vet inte hur de ska värna om en kattunge, ett nytillskott till en etablerad kattgrupp eller nya hundvalpens eller ett barns entré i hemmet med katter. Vi skulle vilja öka kunskapen av kattens behov. Fler har katt än hund, men ingen går väl på kattkurs?

Många arbetar med djur, men har inte verktygen för att undvika att djur blir stressade, rädda eller traumatiserade i olika situationer. Detta gäller ofta katter som, så fort de visar stress och är rädda, ibland inte ens blir undersökta av veterinär för att veterinären helt enkelt inte vet hur man skall göra. Detta är inget ovanligt idag. På katthemmet kan vi katter, på många sätt.

Många kattägare kan mycket om just sin katt, men inte alla kan mycket och brett om katter som Cecilia under åren katthemmet funnits träffat tiotusentals katter. Oägda, ägda, rädda, orädda, sjuka, friska, unga, gamla, blyga, aggressiva – katter i bägge ändar av kontinuumet.

Norrtälje Katthem har en kattkompetens utöver det vanliga!

Katthemmets historia

Cecilia Arnström arbetade innan som sjuksköterska på Norrtälje sjukhus samtidigt som hon 2002 startade ett litet eget företag där hon arbetade som hundpsykolog och hade problemhundsutredningar, samt hundkurser av olika slag. Drömmen om att arbeta heltid med hund tog sakta form och gjordes till verklighet 2008 när Cecilia fick chans att köpa Grovsta gamla skola. Cecilia tog tjänstledigt från sjukhuset där hon arbetade som sjuksköterska för att satsa heltid på att arbeta med hund. Dock kunde hon inte livnära sig enbart på att ha kurser och startade därför ett hunddagis och pensionat.

Hon började sedan få frågor om att även ta emot katter på pensionat. Det fanns heller inget kattpensionat i Norrtälje vid tidpunkten. Sagt och gjort. Garaget i byggnaden där hundstallet fanns gjordes under hösten 2009 om till kattstall och invigdes i december 2009.

Januari 2010 var en mycket kall vinter med stora mängder snö och en person ringde till det alldeles nybyggda kattpensionatet för att fråga om Cecilia på något sätt kunde hjälpa en katt som lämnats att leva utomhus efter att ägaren avlidit. Släktingarna kände till katten, men ville inte ta hand om den och lämnade den åt sitt öde att leva ensam utanför huset i kylan utan mat eller tillsyn.

Pensionatet var helt nytt och hade inte så många gäster, så plats fanns ju. Självklart var katten välkommen. Det var den 26 januari 2010 och den första katten hade tagits emot. Det var Lillan 14 år, och kort därefter tog hon emot ytterligare en katt till som var ute i vinterkylan och så en till… Sakta fylldes det tänkta pensionatet med katter i nöd.

Ytterligare samtal började komma in om katter i nöd i den smällkalla vintern. Cecilia hade inte hjärta att säga nej och tog emot dem en efter en, utan att tänka på nästa steg.

Nästa steg togs kort därefter och katthemmet bildades 2010-02-11.  Utan anslag av kommunen eller andra sponsorer tog Cecilia alla kostnader själv. En helt ”färdig” katt som var kastrerad, id-märkt och vaccinerad kostade ett tusen kronor och det hände titt som tätt att okända ringde och skällde ut Cecilia för att hon hade mage att ta ett tusen kronor för en sketen bondkatt!

Under de första tio månaderna hjälpte Cecilia 117 katter att få nya hem och hittade ägarna till fem katter.

Ekonomiskt sett är det en ständig kamp att få allt att gå runt. Kattpensionatet och den lilla kattbutiken ger inkomster, medan katthemmet enbart har kostnader. Stora kostnader. Katthemmet överlever knappt med hjälp av faddrar och gåvor från privata givare. Katthemmet har varit nerläggningshotat flera gånger, men Cecilia har lyckats få ekonomin på fötterna igen genom att ordna loppis, ha auktioner och annan försäljning för att få in pengar.

Våren 2018 regnade det in i taket på katthemmet och kassan var i stort sett tom. Nedläggningshotet var inte längre bara ett hot, utan nästan verklighet. Efter ett nödrop i media startades en insamling och det var många som stöttade katthemmet genom att skicka in pengar. Det omedelbara nedläggningshotet var över, men Cecilia förstod att katthemmet inom några månader skulle befinna sig i samma situation igen eftersom det kostar stora summor att driva ett katthem, samt att lokalen var otroligt sliten och det faktum att det till och med taket läckte ställde allt på sin spets. Lägga ner eller satsa?

Cecilia och hennes man Jan valde att satsa. De fick privat låna pengar på sin egen bostad för att kunna renovera och samtidigt bygga ut med målet att göra katthemmet mindre ekonomiskt sårbart. Förutom nya lokaler för katterna, så skulle det bli en större butik och en permanent loppis och i tankarna fanns även för ett kattcafé.

Det har varit många gupp, gropar och hinder under katthemmets tioåriga resa och den otroligt stora satsningen som Cecilia och Jan gjort hoppas vi ska kunna ge en katthemmet en smidigare och säkrare resa.