Nu är det exakt 14 dagar sedan min granne kom och berättade att det låg en överkörd katt vid hans brevlåda. När jag kom dit släpade Viggo bakkroppen efter sig och försökte fly. Han hade blod kring munnen, blödde från bakdelen och hade otaliga skrapsår överallt.
Jag lyfte in honom i bilen och åkte i ilfart till närmaste veterinär för att avliva. Det rann blod i bilen och över mina armar.
Veterinären sa att det var röntgenläge, att det inte behöver vara bruten rygg utan en svullnad som gör att han inte kan gå.
Hoppet återkom. Ilfart till Albano där Viggo blev inlagd. I nio dagar kastades vi mellan hopp och förtvivlan hela tiden. Hål på lungan, komplicerad bäckenfraktur, skador på urinröret, urinläckage genom huden, nervskador i bakbenen, bortskrapade klor efter att ha släpat sig fram över asfalt etc etc.
På nåder fick han komma hem i fredags, vi visste ännu inte om graden på urinläckaget, eller om han kunde ta sig igenom det. Det har varit medicinering, kontroll av urinblåsa, sjukgymnastik, massage etc etc.
Idag hade han återbesök. Allt ser bra ut. Han kommer att bli frisk! Om ena bakbenet blir hundraprocentigt vet vi inte än, men det är tillräckligt bra för att ha ett bra liv.
Idag försökte han sno min macka och det tar jag som ett solklart friskhetstecken. Vi får ha kvar underbara Viggo!
_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670
Vårt swish är 1234 70 48 21