Ovanlig hemlösing…

Vi fick ett samtal på morgonen om en kanin som blivit upphittad i Norrtälje. De trodde att de visste vart kaninen kommit ifrån, men den kaninen var där den skulle vara. Vad skulle de göra nu? Kaninen får hänga i vårt kök på katthemmet tills vi kan hitta ägaren. De som hittat kaninen skulle sätta upp lappar i området.

Zoe var väldigt nyfiken på transportburen, men upptäckte genast att det var någonting i där som hon aldrig mött förut.

 
Kaninen vi döpte till Stampe är otroligt tam och väldigt lugn. Det blev ganska stor uppståndelse på katthemmet när den anlände. Men själv var kaninen otroligt cool.

Lotta var ute och plockade gräs och äpplen på tomten. Jag gav den lite gurka från min lunch. Stampe åt upp allt ganska omgående.

Zelma var också nyfiken, men tyckte också att det var läskigt. Hon har träffat kaniner förut, men det var ett tag sedan sist.

Det har släppt helt för Ericha nu. Hon är så kelig att hon nästan vänder ut och in på sig själv.

Systrarna vill inte kela, men de är mycket mer avslappnade när man är inne hos dem.

De tre kattungarna som kom in i går vid stängning är fortfarande ganska stressade och fräser åt mig, men de sitter stilla när jag var inne och städade.

Mammakatten som kom i lördags har varvat ner och kan sitta lugn och avslappnat när jag är stilla, men hon fräser om jag gör minsta lilla rörelse. Bara för att tala om för mig att hon minsann har koll på mig och var jag gör. Hon verkar inte ha några problem med att ha fått sju extra kattungar över en dag.

Hon är så liten och späd. Säkert född förra hösten.

Minstingarna som förlorade sin mamma är bara hungriga hela tiden. De äter som galningar och morrar åt varandra medan de äter.

Minstingen ville inte äta lunch. Hon skulle bara sitta i mitt knä och gosa. Jag fick en känsla av att hon inte mår riktigt hundra. Var lite stel i håret runt baken, vilket jag tolkar som att hon haft diarré under natten. Kändes lite tunn också.

På eftermiddagen skulle Zoe bara in i kaninhägnet. Hon klättrade in och jag bar ur henne, för jag ville inte att Stampe skulle bli stressad. Men Zoe skulle prompt tillbaka in. Stampe såg inte ut att vara illa berörd. Zoe var mest intresserad av att leka med äppelhalvorna i alla fall.

När alla låg och vilade eftermiddag var det Stampe som rymde i stället och kollade runt i köket. Helt orädd.

Det är sådana här stunder som gör att jag kommer ihåg varför jag vill hjälpa katterna som har det svårt som inte skulle överleva annars, men ibland är det tufft! När fler katter behöver hjälp, än jag kan hjälpa. När pengarna inte finns, vilket det sällan gör. Det är en ständig kamp.  Eller när jag jobbat 90 timmar på en vecka. Detta ger allt kämpande ett värde och det stärker mig.

Ytterligare två kattungar lämnades in ikväll. Det finns nu två kvar som inte ville låta sig fångas, men nya försök ska göras imorgon igen.

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670