Det finns många katter på katthemmet. De flesta kommer hit, får komma till nya hem och vi är glada för dem. Men det finns också de katter som blir kvar hos oss. De är oftast äldre, eller medicineras, ibland både och. Ubbe är en gubbe som blivit kvar hos oss. Han har inte blivit adopterad. Ubbe tillbringade 306 dagar med att sky oss, han ville inte ha mycket med oss att göra alls.
Men dag 307 vände det. Han tog ett beslut att vi kanske inte var så hemska. Och han var inte direkt trevande i denna förvandling som nu skedde, utan han lade alla kort på bordet genast.
Det finns nu ingen som Ubbe. Ubbe purrar högljutt, kramas, pussas, stångas och jagar oss om han inte får sitt behov mött just då, nu, på en gång, medsamma!
Han sträcker sig efter byxben och håller i för att vi inte skall missa honom. En fara för livet, det kan medges. Inte en optimal dag om man står på öronen och slår ut en tand eller tre för att Ubbe ville ha stopp på en. Men han är värd det. Och att få komma till katthemmet varje dag och få en längtande blick av en korpulent herre med glansiga, bärnstensfärgade ögon som nära nog tar en av daga för att få kela, vara nära, det är inte helt fel.
Han är konstant i behov av uppmärksamhet, när han inte medvetet dunsar omkull på golvet mitt i korridoren, för där är bra att sova. Och nog får han uppmärksamheten. Har man inte fått gosa på Ubbe, så är dagen inte komplett.
Ubbe tillhör nu katthemskatterna som också arbetar i katthemsbutiken med att välkomna våra kunder och patienter.
Så om ni kommer förbi; Ubbe tycker om att få sitta på höften som en bäbis, när han blir upplyft. Och han vill gosa länge.