Jag fick ett samtal från en klinik i södra Stockholm om att de hade fått en bokning för avlivning på en ett årig honkatt och de undrade om vi kunde ta emot den om de kunde övertala ägaren att inte avliva. Självklart ställer vi upp.
Det visade sig senare att katten nyligen hade flyttat och att den dessutom var okastrerad. Ägaren var inte intresserad av att kastrera katten och ge den en chans, utan man ville bli av med den. Som tur var så var ägaren villig att lämna ifrån sig katten. Om de inte velat det hade veterinären varit tvungen att avliva ett friskt djur som endast var ett år gammalt.
90 % av kisseriproblem kan avvärjas genom en kastrering. En hona som löper eller en hane som känner av att en hona löper kommer att använda urinmarkeringar för att annonsera sin status och närvaro. Om man eliminerar behovet av att tala om att man är fertil och redo, så finns inte behovet av att annonsera detta och vips så har man tagit bort problemet.
De övriga 10 % av urinmarkeringar beror på stress i olika former. Stress på grund av missnöje; att toalådan inte är så som katten önskar eller att en katt på utsidan av hemmet hotar den egna kattens revir. Även förändringar kan orsaka stress hos katten som behöver markera sin närvaro och sitt revir. Vissa katter är känsligare än andra för förändringar i rutin och/eller sin miljö.
Det finns mycket man kan göra för att hjälpa de 10% av katter som är stressade. Med rätt foder, lugnande feromoner, lugnande tillskott, fler toalådor eller att man väljer en sand som katten gillar bättre.
Avlivning är aldrig ett val. Bara för att katten kissar inne hos dig, betyder inte att den kommer göra det i ett nytt hem.
Ett fåtal individer är extremt stresskänsliga och minsta lilla “hot” som de uppfattar det skapar behovet av att markera. Det gör att de känner sig tryggare i sin miljö.
Det är många katter som tvingas leva utefter vad människan anser de vill att det skall vara och inte utefter kattens behov. Man vill inte investera i de tillbehör som katten behöver för att må bra. Avlivning är enkelt och man blir av med problemet. Sen är det fritt fram att skaffa en ny katt, vilket ofta händer tyvärr.